Fredriksdal klass 8C2

ARBETSPLAN FÖR FYSIKAVSNITTET

ARBETE-ENERGI-EFFEKT

Upplägg

Vecka 21-22 kommer vi att jobba med begreppen arbete, energi och effekt.

Till vår hjälp har vi ett kompendium med faktatext, frågor och laborationer. Textmassan finns också inläst på CD-romskiva som du kan få låna.

Kunskapsredovisning:

Vi har läxförhör tisdagen den 31 maj sidorna 2-6 samt frågorna 1-42.

Tips:

Oavsett vilket NO-avsnitt vi jobbar med är det alltid viktigt att:

1.     skriva ner sina egna funderingar och tankar.

2.     följa och spara på nyheter som har kopplingar till vårt ämnesområde.

3.     samla på  vardagsproblem som du upptäcker.

4.     plugga själv och plugga med kompisar på fritiden. Bra för minnet att diskutera olika frågor.

Betygskriterier

G-nivå

Du kan

·        använda följande begrepp: arbete, effekt, mekanisk energi, lägesenergi, rörelseenergi, elasticitetsenergi

·        Mekanikens gyllene regel: Det som vinns i kraft förloras i väg.

·        delta i undersökningsarbete.

·        dokumentera undersökningar.

VG-nivå

·        Du bidrar till utvärderingen av undersökningen.

MVG-nivå

·        Du planerar själv en undersökning.

·        Du identifierar felkällor.

·        Du genomför din undersökning.

·        Du utvärderar din undersökning.

·        Du dokumenterar din undersökning.

Lycka till! Mervi

Värmelära
Läs på sid 96-119 (Fokusboken sid 68-85). Svara på frågorna sid 119

G-nivå

1.    Värme är molekylers olika "myckna" rörelse

2.    Längdutvidgning och volymändring för fasta ämnen, vätskor och gaser vid temperaturändring

3.    Termometerskalor

4.    Värmespridning finns i tre varianter

5.    Smältning, stelning, kondensation, avdunstning=ångbildning

6.    (Specifika värmekapaciteten)

Meterologi
Läs anteckningarna och meterologistencilerna.

G-nivå

1.    (Barometer)

2.    Väderprognos

3.    Högtryck

4.    Lågtryck

5.    Vindhastighet

6.    Vindriktning

7.    (Molntyper)

8.    (Varmfront)

9.    (Kallfront)

10.                  Nederbörd

11.                  Luftfuktighet

För VG- och MVG-nivån kollar jag efter hur du kan analysera händelser i omvärlden som kan påverka naturen och människor både globalt och lokalt. T.ex. jordbävningen i Japan, vulkanutbrottet på Island, legionärssjukan i Lidköping.

Redovisning i två former senast den 18 mars:

1.    inlämning av väderprognoser med egna observationer samt en tolkning av färdig prognos, minst tre dygn.

2.    skriftligt prov 18 mars

Lycka till!
Mervi

1. Du ska kunna de kemiska beteckningarna för de vanligaste grundämnena, kol, väte, syre.
2. Du ska veta vilka grundämnen som finns i alla organiska kemiska föreningarna.
3. Du ska veta vilken egenskap som gör kol till det grundämne som ingår i så många olika organiska föreningar.
4. Du kan namnge de åtta första kolvätena och kan några användningsområden.
5. Du kan skillnaden på kolväten, alkoholer, karboxylsyror och estrar (skillnaden i hur molekylerna ser ut, strukturformel)
6. Du vet vilka risker som finns med de olika alkoholerna.
7. Du vet vad denaturerad sprit är.
8. Du vet vad som bildas när ett kolväte brinner.
9. Du kan rita strukturformel och skriva summaformeln för de fem första av kolvätena och alkoholerna.
10. Du vet skillnaden på mättade och omättade kolväten.
11. Du vet vad jonen heter som ingår i alla alkoholer.
12. Du vet hur man kan tillverka en ester.
13. Du kan bygga en molekyl med modellsatsen om du får summaformeln.
14. Du vet hur man ska jobba säkert under en laboration med alkoholer, syror.
15. Du vet vilka miljö- och hälsokonsekvenser som finns med användningen av några kolväten.
16. Du känner igen namnet på några FARLIGA klorerade kolväten.

Oj, har vi jobbat med så mycket! WOW!
Ni är duktiga!
Lycka till med pluggandet!

På torsdag har vi frågestund, perfekt efter att man har pluggat på egen hand.
Mervi

Ett systematiserat pillande och petande.
Vad är det här? Och vad är det här?
Gud vad äckligt! Usch!

Men vad spännande! Så många leenden, så mycket seriositet, blodigt allvar och SÅ mycket skoj!
Allt under ordnade former.




Suddig syn med glasögonen, men helt korrekt användande.







Niklas och Allan undersöker ett lammhjärtslag. Betydligt mindre än grishjärtslagen.

NEEEEJ!!! Allan vad gör du?!!!

Ja, jag vet att du bara skojade ;)



Är det svalget som Emma och Niklas tittar på?



Emma och Allan studerar luftstrupens konstruktion med broskringar.



Följande grupp med fyra medlemmar fick undersöka två hjärtslag, ett lammhjärtslag och ett grishjärtslag.
Intressant jämförelse!






Kanske var detta en broskring från... ja, varifrån? Vet du, kära bloggläsare som inte går i klass 8C2.
För alla i klass 8C2 vet :)



Här nedan undersöker Matilda, Anton och Gustav luftstrupen och lungorna.





Med hjälp av en vattenslang blåses lungorna upp.
- AKTA dig för returluften!!! Den kan lukta väldigt överraskande kosntigt.
Kan hända kommer det också skum.

Matilda blåser. Anton och Gustav tätar till kring slangens mynning inne i luftrören.






Undersökningen fortsätter.






Efterarbete!

Dokumentation, diskning och städ.







Monika hjälper till med efterarbetet.



Tre mycket nöjda vuxna! Vilken upplevelse för oss också! Vad bra dom jobbade!

Imponerande IGEN!

Biologifröknarna Mervi Kilpelä Smeder, Emma Larsson och fotografen Monika Sallander.

Vecka 2-5 2011 kommer vi att jobba med organisk kemi. Kapitlet heter KOL.

Organisk kemi är kolföreningarnas kemi. Förr trodde man att det behövdes något levande (en organism) för att tillverka  organiska  ämne. Numera vet vi att dessa kan framställas i laboratorium och industrier.

Till vår hjälp använder vi PULS-boken sid 120-141. Eller PULS Fokus-boken sid 102-117. obs! Jag markerar Fokus-bokens sidor inom parantes i planeringen.

OBS! Du kan ladda ner mp3-filer så att du kan lyssna på texterna samtidigt som du läser från länken nedanför:

http://www.nok.se/nok/laromedel/seriesidor/p/PULS-Kemi-6-9/

Kapitlet innehåller mycket fakta, många nya begrepp och mycket för ögat osynligt. Vi kommer därför att jobba med symboler och formler som du absolut måste lära dig. Inledningen blir en repetition av det du har lärt dig av kemispråket tidigare. En del laborationer kommer att vara riskfyllda så du behöver alltid vara observant på vilken säkerhet som gäller samt vad du ska göra om olyckan är framme. Dessa säkerhetsmoment kommer vi naturligtvis att repetera.

Kunskapsredovisning:
Provet är fredagen den 4 februari 2011.

Tips för att höja dig till VG- och MVG-nivå:

Oavsett vilket NO-avsnitt vi jobbar med är det alltid viktigt att:

1.     Skriva ner sina egna funderingar och tankar.

2.     Följa och spara på nyheter som har kopplingar till vårt ämnesområde.

3.     Samla på vardagsproblem som du upptäcker.

Repetition:

Sammanfattning och frågor s. 140-141 (s. 129)

 DU!!!!

HAR DU TÄNKT PÅ EN SAK?!

du är levande, alltså en organism.

du består av väldigt många kolatomer.

från början var du väldigt få kolatomer.

till och med inga kolatomer alls.  

Var kommer alla dina kolatomer ifrån?

Lycka till! Mervi

Vi tränade vidare på olika analysmetoder. Idag jobbade vi med pH-stickor och doppelektrod.

Om pH-värdet ligger mellan 1-6 är kemikalien sur. Om pH-värdet är exakt 7 är kemikalien neutral och om pH-värdet ligger mellan 8-14 är kemikalien basisk.

Surt innebär att det är överskott av vätejoner i kemikalien.

Basiskt innebär att det är överskott av hydroxidjoner.

Neutralt innebär att det är lika många väte- som hydroxidjoner.



Med hjälp av doppelektroden får man reda på om ämnet leder ström. Då vet man i så fall att det kan vara frågan om till exempel en saltlösning. När saltkristallerna löses i vatten går molekylen isär till två joner som är elektriskt laddade. Positiva natriumjonen och negativ kloridjonen.

Alltså är det svårt att exakt säga vilka ämnen som finns i E-kolven. Det som är MYCKET VIKTIGT är att man kan använda sig av olika analysmetoder och veta vad de visar på samt att komma på sätt att separera de två ämnena ifrån varandra.

Bra jobbat alla elever i klass 8C2!!!
Ni är uppfinningsrika och gillar att labba strukturerat vilket ger säkrare resultat.

På olika vis undersökte de olika grupperna sina ämnen.






















Dokumentationen sköttes nogsamt.

Naturligtvis!



En metod för att avslöja om något är fett.



En annan metod för att på säkert sätt kolla om de olika ämnena löser sig i varandra.

E-kolven har ett okänt innehåll.



Ditt uppdrag är att ta reda på vad det är för innehåll. Du ska presentera hur du ska genomföra din undersökning med en plan. Efter godkännande av planen får du genomföra undersökningen. Därefter ska du dokumentera och utvärdera din undersökning skriftligt.

Lycka till med uppdraget!

Mervi

Naturvetenskaplig undersökning går ut på att få svar på en fråga eller bevisa ett påstående. För att göra detta genomförs mätningar och observationer. Det kan finnas faktorer som kan påverka undersökningens mätningar. De kallas för felkällor. För att få ett så korrekt resultat som möjligt bör felkällor undvikas. Om felkällor undvikits och undersökningen i övrigt är tillräckligt bra utformad så ska det vara möjligt för någon annan att göra undersökningen och då få liknande resultat. Källa: Nationellt ämnesprov i kemi, våren 2009

Nedan står vår arbetsplan för kemi/fysik-undersökningen.

Omgång 1
(Tänka själv, ENSAM!!!)

Av er föreslagna metoder:

1. Titta på konsistensen.
2. Beskriva hur det ser ut.
3. Skaka om och observera vad som händer.
4. Lukta på det.
5. Hälla ut på en bricka och observera hur det ser ut då.
6. Vända upp och ner på kolven. Se vad som händer då.
7. Jämföra med andra vätskor.
8. Elda på det.
9. Köra ner en provsticka och röra om för att känna på konsistensen.
10. Blanda med lite vatten.
11. Löser de sig eller inte.

Omgång 2
(Parvis planering)

1. Vad behöver du ha för materiel för att kunna genomföra de metoderna som du har valt för din undersökning.
2. Motivera respektive metodval.

Ex. Om du ska elda vad är det då du ska observera. Hur ska elden avslöja vad det är för ämnen?

1. Riskanalys. Skriv in i planeringen vilka säkerhetsåtgärder du måste vidta.

Vad skulle det kunna vara för vätskor? Vilka risker finns det med respektive vätska?

1. Dokumentera allt du observerar. När du renskriver din labrapport kan du sålla bort information som du inte anser tillför någon ny fakta, har betydelse.
2. ….
3. …. 

Omgång 3
(Genomförande av laborationen efter godkännande av läraren)

Omgång 4
(Resultatsammanställning, rapportskrivning med slutsatser, förklaringar av fenomen, utvärdering, förbättringsförslag)

Lycka till allesammans med ert nya uppdrag! Ska bli spännande att följa ert undersökningsarbete.

Mervi