Från stålstång via stålull till järnfilspån in i elden - lab




Värmeplatta med stålstång Foto: Mervi Kilpelä Smeder

Stålull Foto: Mervi Kilpelä Smeder

Järnfilspån Foto: Mervi Kilpelä Smeder

Från massivt kopparrör till kopparpulver.

Kopparrör Foto: Mervi Kilpelä Smeder

Kopparpulver Foto: Mervi Kilpelä Smeder

Observera färgskillnaderna på kopparpulvret på burkens gängning och pulvret som har ligger i burken.

1. Varför tror du att det är skillnad i färg?

2. Hur reagerar olika kompakta ämnen när de värms upp?




I väntan på nästa fyrverkeri

Foto: Sanna Williamsson





Foto: Sanna Williamsson


Foto: Sanna Williamsson



Foto: Sanna Williamsson

Elevinitiativ - Kan vi få elda olika ämnen?

- Visst skulle ni kunna få det! Men först måste ni planera er lab och visa upp planeringen för mig så att jag kan göra en säkerhetsbedömning.

- Ni behöver också få utbildning på hur ni ska hantera brännaren innan ni har demolabben.

Gasolbrännare Foto: Mervi Kilpelä Smeder

Ren gasollåga.

Gasollåga Foto: Sanna Williamsson

Simon och Erik förbereder demolabben.

Simon Persson och Erik Johansson Foto: Mervi Kilpelä Smeder

Järnfilspån Foto: Mervi Kilpelä Smeder

Simon häller järnfilspån över gasollågan. Foto: Mervi Kilpelä Smeder

Kopparpulver Foto: Mervi Kilpelä Smeder

Lågan av kopparpulver. Foto: Sanna Williamsson


Kopparklorid Foto: Sanna Williamsson


Kopparpulver i gasollåga. Foto: Sanna Williamsson

Dagens kemispråk - från en ryss till grekiska räkneord

Vi började med att titta på periodiska systemet som ryssen Mendelejev var upphovsman till.


Periodiska systemet Foto: Mervi Kilpelä Smeder


Mer fakta om Mendelejev hittar du på Wikipedialänken http://sv.wikipedia.org/wiki/Dmitrij_Mendelejev

 

Mendelejev, bild från Wikipedia.

Därefter hade vi genomgång av atomer, molekyler, grundämnenas färger, atomnummer, kemiska tecken, kemiska föreningar med mera.

Faktiskt en ganska ny form av tänkande som ni inte tycka vara vana vid från no:n från mellanstadiet. Men vad snabbt ni lärde er.

Roligt med lite färg på en lektionerna :)

Atommodeller, atomer, molekyler, kemiska föreningar. Foto: Mervi Kilpelä Smeder

Som avslutning på lektionen fick ni bara en minut för att plugga in grekiska räkneord. Därefter var det omedelbart förhör en åt gången i helklass, framlänges och baklänges, från svenska till grekiska och grekiska till svenska.

Oj, vad duktiga ni var!

Rabbling av grekiska räkneord. Foto: Mervi Kilpelä Smeder

Nu kanske ni kan grekiska räkneord i sömnen också :)
Mervi

Eldläxa v12

Denna vecka jobbar vi med Eld i kemin.
Läs följande sid 22-31 (sid 18-25 i Puls fokus-boken) till fredag då vi har läxförhör motsvarande Minns du-frågorna på sid 31.

"Brinn" för att studa kemi;)
Mervi

 


Läxförhör nr 2 av 3 Syror, baser och salter

 

(Sicken konstig NO-fröken som lägger ut läxförhöret i förväg på bloggen ;) undrar varför hon gör på detta viset?!)

 

  1. Vad är skillnaden på en syra och en bas?
  2. Skriv namnet på en stark syra.
  3. Skriv namnet på en svag bas.

  1. Hur bildas ett salt?
  2. Vad betyder varningssymbolen nedan?



Lycka till på kemiförhöret imorgon!

Önskar kemifröken Mervi


ARBETSPLAN FÖR VATTEN-kapitlet i kemin

 

Nu kommer vi att jobba med Vattenkapitlet v 2-5. Vi använder PULS-boken, sid 72-93. Om du har PULS Fokus-boken ska du läsa sid 68-85. Du kan ladda ner inlästa texter på följande länk:

 

http://www.nok.se/nok/laromedel/seriesidor/p/PULS-Kemi-6-9/

PULS Kemi 6-9

Du kommer att ha få redovisa dina kunskaper per vecka i form av läxförhör på fredagar. 

v. 3 PULS sid. 72-79                     PULS Fokus-boken sid. 68-73

v. 4 PULS sid. 80-84                     PULS Fokus-boken sid. 74-77

v. 5 PULS sid. 85-93                     PULS Fokus-boken sid. 78-85

 

Mål att uppnå i kursen Syror, baser och salter.

Känna till

·        pH-skalan samt sur-, neutral-, samt basisk reaktion.

·        Den kemiska skillnaden mellan syror och baser.

·        Hur ett salt bildas.

 

Kunna

·        Använda olika indikatorer.

·        Namnge de tre vanligaste starka syrorna och två baser.

·        Ge exempel på några svaga syror och deras användningsområden.

 

 

Övergripande mål att uppnå:

·        Kunna handha kemikalier och laboratorieutrustning på ett riktigt och säkert sätt.

·        Kunna varningssymboler och riskbedömningar.

·        Erhålla experimentell vana och förstå försök.

 

 

Lycka till med all fakta om vatten, syror, baser och salter! Mervi      

 


Överraskningen som smet

Under natten hade vår överraskning smitit ur sin bur gjord av kundkorgar.

När en klass kom till sin första lektion på torsdagsmorgonen möttes de av en flygande varelse som fick alla att rysa djupt utmed ryggraden. NO-läraren Elinor fångade snabbt in fladdermusen i en håv och knöt ihop säcken.



Under dagen fick många klasser chansen att se fladdermusen i håven.

För er i klass 7D1 var fladdermusen en given station på vårt prov, nämligen station nr 4.

Så här kan man skriva på stationen.

Station nr

Rike

 

Grupp

Undergrupp

Undergrupp

Undergrupp

Undergrupp

Art

Övrig info

4

 Djur

Ryggradsdjur 

Däggdjur 



 

 

 Fladdermus

 

Har mycket bättre hörsel än vi människor. 




Du behöver verkligen inte kunna vilken art av de olika 18 som kan förekomma i Sverige. Är du mer nyfiken så finns det mer att läsa på de hemsidor som jag har länkat till nedan.

På hemsidan finns mycket fakta om fladdermöss. http://www.fladdermus.net/index.html

Fotot nedan är hämtat från http://fladdermusrehab.blogspot.com/p/bildgalleri.html




Fladdermusen på fotot äter en mjölmask.

Ännu mer fakta finner du på följande länk: http://www.viltrehab.info/sidor/fladdermus.html

Vem vet kanske smiter någon mer fladdermus ner från skolvinden i sökandet efter en övervintringsplats. Vår tillfälliga besökare släpptes upp på vinden igen. Som tur är råder nu nollgradigt och fladdermusen kan i lugn och ro leta rätt på en plats att vila vintern igenom.


Överraskning till morgondagens prov!



Jag sa idag på sista lektionen innan provdagen att det inte kommer att vara några levande organismer på stationsprovet imorgon.

Men, men... tro mig vilken glädje det blev bland NO-lärarna när vi hittade en överraskning till er!
Ni kommer att få en riktig, levande organism på en station imorgon.

Surprise :)


Tabellen för systematisering av levande organismer

Station nr

Rike

 

Grupp

Undergrupp

Undergrupp

Undergrupp

Undergrupp

Art

Övrig info

1

Djur

Ryggradslös

Blötdjur

 

 

 

Pilgrimsmussla

 

2

Växt

Fröväxt

Barrväxter

Tallväxter

Gransläktet

 

Gran

 

3

Svamp

Skivling

Kantarell

 

 

 

Gul kantarell

 

4

Alger

Tång

 

 

 

 

Bruntång

 

5

Bakterier

Kocker

 

 

 

Streptokocker

Streptococcus pyogenes(halsflussbakterie)

 

6

Urdjur

Toffeldjur

 

 

 

 

 

 

7

Lav

Busklav

 

 

 

 

Renlav

 

8

Djur

Ryggradslös djur

Svampdjur

 

 

 

 

 

9

Djur

Ryggradsdjur

Fåglar

Hönsfåglar

 

 

Höna

 

10

Bakterier

Baciller

 

 

 

 

Lactobacillius casei F19

X

 

11

Djur

Ryggradsdjur

Blötdjur

Bläckfisk

Tvågälade bläckfiskar

Tioarmad bläckfisk

 

 

12

Djur

Ryggradslös djur

Tagghudding

 

 

Sjöstjärna

 

 

13

Djur

Ryggradslös

Nässeldjur

Manet

 

 

Öronmanet

 

 

 

Station nr

Rike

 

Grupp

Undergrupp

Undergrupp

Undergrupp

Undergrupp

Art

Övrig info

14

Djur

Ryggradslös djur

Leddjur

Insekt

Stekel

 

Tvestjärt

 

15

Djur

Ryggradslös djur

Leddjur

Insekt

Fjäril

 

Nässelfjäril

 

16

Djur

Ryggradsdjur

Fisk

Benfisk

 

 

Brax

 

17

 

 

 

 

 

 

 

 

18

 

 

 

 

 

 

 

 

19

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

21

 

 

 

 

 

 

 

 

22

 

 

 

 

 

 

 

 

23

 

 

 

 

 

 

 

 

24

 

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

 

26

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Alla levande organismer - hur ska man organisera dessa?


Imorgon är det dags för prov i biologi.

Du ska systematisera, alltså, organisera, alltså skriva, vilket rike, grupp, undergrupp och så vidare den levande organismen hör till som du ser på respektive station som du kommer till. Slutligen ska du också skriva vilken art det är.









Ni jobbar parvis.



Skönt att ha en kompis att klura med.









Vad kan detta vara för en levande organism?









Spår efter utdöda organismer, fossiler. Vad var detta? Finns det några släktingar kvar i nutid?






Vad finns häri?



På den här finns flera olika levande organismer.









Lycka till imorgon, alla, i klass 7D1!!!

Mervi

Tävling

Denna lektion skulle eleverna bli indelade i grupper. De skulle sedan i gruppen bygga en mobil. Så här såg det ut :)







 



Alla elever klarade av uppgiften utan problem. Sedan fick de visa upp sina mobiler inför klassen och berätta hur de hade tänkt och gjort.

Härliga mobiler som var fantasifulla :)


Detta har vi arbetat med nu under veckorna i fysiken.

Muskelkraft och friktionskraft



Grupparbeten och diskussioner


Olika laborationer som handlar om krafter. Vissa av labortationerna är metoder som man använde för jättelänge sedan berättar några elever.


Felix läxa!

Felix har gjort sin läxa i ett Word-dokument med färgglada bilder och text, men jag lyckas inte överföra detta till bloggen. Hoppas att någon annan vet hur man kan göra så att ni kan se hela hans arbete, för det var snyggt!

Kemi i hemmet!!

Järn finns i mycket mat t.ex. frukostflingor

Schampo använder man i duschen för att bli ren.

Medicin finns för att man ska kunna hålla sig ren.

·        Tandkräm

·        Deodorant

·        Rengöringsmedel

·        Avfettningsmedel

·        Tvål

·        Parfym

·        Handkräm                                                          

·        Medicin

·        Diskmedel

 Bra jobbat Felix! Ditt original var riktigt tjusigt! Hälsning från Mervi


Liams kemiläxa!

Kemikalier vi hade hemma



Vanish
Vim allrengöring
Vim classic
Ajax uneversal
Mr Muscle ugn
Nitor Remover
Alg och Mögel tvätt
WC-Rent
Maskindiskmedel
Klorin
T-röd

Intervju med farmor om tvättning förr i tiden

Först fick man gå ner till en bäck och hämta som dom hade i en stor vatten gryta och sen elddade man under grytan för att kunna koka kläderna, när vattnet kokade la man ner klädernai det kokande vattnet.
Sen skrubbade man kläderna med en tvättbräda eller skrubborsteså att kläderna blev rena och ibland fick man änvända något som heter som heter klappbräda.

Slut
 
Mvh Liam  




Snyggt upplägg på mailet med centreringen! Mycket bra innehåll! Kul att du intervjuade farmor!
Hälsning från Mervi


Kemiläxa om kemi hemma.


nr 1
Kolla upp vilka kemikalier som finns i ditt hem. Skriv upp på en lista enligt instruktionerna på sid 6 i kemiboken.

nr 2
Intervjua en äldre person om hur man förr tvättade kläder. Uppgiften finns i din kemibok på sid 21.

Bägge uppgifterna kan du göra på dator och skicka in den till mig. Jag kan också lägga ut ditt arbete på bloggen.

Ska bli kul att läsa vad du har funnit!
Mervi


Imorgon gör vi klart Materia-avsnittet

Imorgon måndag är det dags för det som var svårast i Materia-avsnittet:

Förklara densitet, nämna någon enhet för densitet och Arkimedes princip.

Kanske var det någon mer fråga du behövde visa att du kan, till exempel förklara vad ledare och isolator är.

En ny chans imorgon.

Lycka till! önskar Mervi


Laborationer med ytspänning och materia



Sanna och Danijel testar om det går att få rakblad att flyta på vattenytan.

Laborationen hjälper minnet med begreppet ytspänning.



Materia väger och tar plats.

Megi, Johan och Hendren studerar hur vattenytan höjs i mätglaset när muttern sänks ner i vattnet.

Alltså är järnmuttern materia med volymen 30 ml.


Arbetsplan för fysikavsnittet MATERIA i sjuan

Vi kommer att göra laborationer och ha genomgångar som hör ihop med kapitlet om materia i fysikboken på sidorna 6 – 25 under veckorna 34-39.

 

På nedanstående länk kan du ladda ner mp3-filer gratis med inläst text så att du  både kan lyssna och läsa samtidigt.
http://www.nok.se/nok/laromedel/Hogermenyer-Laromedel/p/Puls/-PULS-Fysik-6-9-/Puls-Grundbocker-i-mp3-format/

 

Provet är måndagen den 27 september.

 

Målen för dig är att du ska kunna:

 

1.     laborera enligt instruktioner

2.     skriva labbrapport

3.     sortera olika ämnen i olika grupper utifrån ämnenas olika egenskaper

4.     särskilja metaller/ickemetaller, fast/flytande/gas, brännbart/icke brännbart och ledare/isolator

5.     säga några ämnen som ”passar med vatten” – homofila

6.     säga några ämnen som ”inte passar med vatten” – homofoba

7.     förklara vad ytspänning är och ge något exempel på det

8.     förklara vad materia är

9.     förklara vad volym är, säga några enheter och mäta upp volym

10. förklara vad massa är, säga några enheter och mäta upp massa

11. berätta om Arkimedes

12. Arkimedes princip

13. enheten för densitet

 

 

Mycket plugg är det!!! Ta dig igenom varje mål. Träna så att du kan skriva ner varje förklaring utan hjälp. 

Lycka till! Mervi


RSS 2.0