Dagens kemispråk - från en ryss till grekiska räkneord
Då jag är på utbildning imorgon och i brist på vikarier så körde vi idag en genomgång som skulle passa för hemstudierna.
Vi började med att titta på periodiska systemet som ryssen Mendelejev var upphovsman till.
Mer fakta om Mendelejev hittar du på Wikipedialänken http://sv.wikipedia.org/wiki/Dmitrij_Mendelejev
Därefter hade vi genomgång av atomer, molekyler, grundämnenas färger, atomnummer, kemiska tecken, kemiska föreningar med mera.
Faktiskt en ganska ny form av tänkande som ni inte tycka vara vana vid från no:n från mellanstadiet. Men vad snabbt ni lärde er.
Roligt med lite färger på en lektion :)
Som avslutning på lektionen fick eleverna en minut för att plugga in grekiska räkneord. Därefter var det omedelbart förhör en åt gången i helklass, framlänges och baklänges, från svenska till grekiska och grekiska till svenska.
Oj, vad duktiga ni var!
Plugga nu ordentligt imorgon på hemstudierna och hitta på riktigt intressanta provfrågor.
Eldläxa v12
Denna vecka jobbar vi med Eld i kemin.
Läs följande sid 22-31 (sid 18-25 i Puls fokus-boken) till fredag då vi har läxförhör motsvarande Minns du-frågorna på sid 31.
"Brinn" för att studa kemi;)
Mervi
Kromatografi
En separationsmetod i kemin.
Tävling på gång!!!
Att göra reklam för något handlar inte bara om att göra en sida i en tidning, en reklamfilm eller en broschyr. När du och din klass tänker på hur ni vill få unga människor att hålla sig ifrån att börja snusa och röka – tänk annorlunda och utanför ramarna.
Kolla in förra årets filmbidrag.
Lycka till!
önskar Mervi
Läxförhör nr 2 av 3 Syror, baser och salter
(Sicken konstig NO-fröken som lägger ut läxförhöret i förväg på bloggen ;) undrar varför hon gör på detta viset?!)
- Vad är skillnaden på en syra och en bas?
- Skriv namnet på en stark syra.
- Skriv namnet på en svag bas.
- Hur bildas ett salt?
- Vad betyder varningssymbolen nedan?
Lycka till på kemiförhöret imorgon!
Önskar kemifröken Mervi
ARBETSPLAN FÖR VATTEN-kapitlet i kemin
Nu kommer vi att jobba med Vattenkapitlet v 2-5. Vi använder PULS-boken, sid 72-93. Om du har PULS Fokus-boken ska du läsa sid 68-85. Du kan ladda ner inlästa texter på följande länk:
http://www.nok.se/nok/laromedel/seriesidor/p/PULS-Kemi-6-9/
Du kommer att ha få redovisa dina kunskaper per vecka i form av läxförhör på fredagar.
v. 3 PULS sid. 72-79 PULS Fokus-boken sid. 68-73
v. 4 PULS sid. 80-84 PULS Fokus-boken sid. 74-77
v. 5 PULS sid. 85-93 PULS Fokus-boken sid. 78-85
Mål att uppnå i kursen Syror, baser och salter.
Känna till
· pH-skalan samt sur-, neutral-, samt basisk reaktion.
· Den kemiska skillnaden mellan syror och baser.
· Hur ett salt bildas.
Kunna
· Använda olika indikatorer.
· Namnge de tre vanligaste starka syrorna och två baser.
· Ge exempel på några svaga syror och deras användningsområden.
Övergripande mål att uppnå:
· Kunna handha kemikalier och laboratorieutrustning på ett riktigt och säkert sätt.
· Kunna varningssymboler och riskbedömningar.
· Erhålla experimentell vana och förstå försök.
Lycka till med all fakta om vatten, syror, baser och salter! Mervi
Överraskning till morgondagens prov!
Jag hade inte planerat några levande organismer på stationsprovet imorgon. För tillfället har jag inte tillräckligt med tid för att leta just nu.
Men, men... tro mig vilken glädje det blev bland NO-lärarna när vi hittade en överraskning till er!
Ni kommer att få en riktig, levande organism på en station imorgon.
Surprise :)
Tabellen för systematisering av levande organismer
|
Station nr |
Rike
|
Grupp |
Undergrupp |
Undergrupp |
Undergrupp |
Undergrupp |
Art |
Övrig info |
|
1 |
Djur |
Ryggradslös |
Blötdjur |
|
|
|
Pilgrimsmussla |
|
|
2 |
Växt |
Fröväxt |
Barrväxter |
Tallväxter |
Gransläktet |
|
Gran |
|
|
3 |
Svamp |
Skivling |
Kantarell |
|
|
|
Gul kantarell |
|
|
4 |
Alger |
Tång |
|
|
|
|
Bruntång |
|
|
5 |
Bakterier |
Kocker |
|
|
|
Streptokocker |
Streptococcus pyogenes(halsflussbakterie) |
|
|
6 |
Urdjur |
Toffeldjur |
|
|
|
|
|
|
|
7 |
Lav |
Busklav |
|
|
|
|
Renlav |
|
|
8 |
Djur |
Ryggradslös djur |
Svampdjur |
|
|
|
|
|
|
9 |
Djur |
Ryggradsdjur |
Fåglar |
Hönsfåglar |
|
|
Höna |
|
|
10 |
Bakterier |
Baciller |
|
|
|
|
Lactobacillius casei F19 X |
|
|
11 |
Djur |
Ryggradsdjur |
Blötdjur |
Bläckfisk |
Tvågälade bläckfiskar |
Tioarmad bläckfisk |
|
|
|
12 |
Djur |
Ryggradslös djur |
Tagghudding |
|
|
Sjöstjärna |
|
|
|
13 |
Djur |
Ryggradslös |
Nässeldjur |
Manet |
|
|
Öronmanet |
|
|
Station nr |
Rike
|
Grupp |
Undergrupp |
Undergrupp |
Undergrupp |
Undergrupp |
Art |
Övrig info |
|
14 |
Djur |
Ryggradslös djur |
Leddjur |
Insekt |
Stekel |
|
Tvestjärt |
|
|
15 |
Djur |
Ryggradslös djur |
Leddjur |
Insekt |
Fjäril |
|
Nässelfjäril |
|
|
16 |
Djur |
Ryggradsdjur |
Fisk |
Benfisk |
|
|
Brax |
|
|
17 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
19 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
23 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
24 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Olika former av levande organismer - stationsprov
Vi startade upp det nya biologiavsnittet med PROV!!!
Hur kan man göra så här?! Kan man börja med ett prov innan man ens vet vad det handlar om?!
Oooo jaaa! Ni var helt underbara. Trots tidspress klarade ni fantastiskt mycket, innan ni ens hade pluggat. Nu vet ni dessutom vad som förväntas av var och en av er efter att vi har avslutat träningen i det här avsnittet. Efter två veckors pluggande kommer ni att vara ännu duktigare än när vi började med avsnittet om att systematisera alla de olika levande organismer som finns omkring oss, respektive de utdöda.
På 23 olika stationer fanns 23 olika levande organismer. Ni skulle i par identifiera vilka riken de hörde till, respektive grupper, undergrupper respektive arter. En halv minut per station fick ni. Kortare tid än NÅGONSIN!!! Ni klarade det fokuserat och disciplinerat.
Här är ett bildsvep från ert första stationsprov!
Jag är imponerad av ert engagemang!
Lycka till på torsdag den 9 december då stationsprovet går av stapeln igen!
Mervi
Tävling
Eleverna arbetade i grupper med att tillverka egna mobiler.
Ni var jätteduktiga och alla fixade snygga mobiler.
Bra jobbat klassen :)
//Emma & Mervi
Nytt fysikavsnitt - KRAFTER
Diskussioner i par.
Gemensamt på tavlan.
Praktiska exempel på fenomenet kraft.
Nu trillar läxorna in via mailen och facebook.
Från Gustaf:
Hej Mervi, Tyvärr så har jag inte kemiboken närvarande Så jag kan inte skriva NO läxan enligt ” Listan ”. Men om kemi hemma ska jag försöka berätta om ändå. Nere i förrådet har vi farliga ämnen som T-röd, myggspray och rengöringsmedel ( Mr. Muscle ). Här på mellanvånigen har vi tex. Diskmedel, toalett rengöring och tvål. På översta våningen har vi tex. Schampo, tvål, hårspray, wax, deodorant och gelé. Nu kommer andra läxan som när man ska fråga en äldre person jag valde att fråga farmor och hon sade så här: Jag kommer inte riktigt ihåg men vi använde soda och vi kokade tvätten i tvättgrytor.
Med vänlig hälsning från Gustaf Norlin
Bra initiativ att ändå göra läxan utifrån minnet! Att intervjua farmor är en hit! Mycket bra Gustaf!
Kemiläxa om kemi hemma.
nr 1
Kolla upp vilka kemikalier som finns i ditt hem. Skriv upp på en lista enligt instruktionerna på sid 6 i kemiboken.
nr 2
Intervjua en äldre person om hur man förr tvättade kläder. Uppgiften finns i din kemibok på sid 21.
Bägge uppgifterna kan du göra på dator och skicka in den till mig. Jag kan också lägga ut ditt arbete på bloggen.
Ska bli kul att läsa vad du har funnit!
Mervi
Densitetslaboration
Fler laborationer behövdes för att alla skulle bli säkra på hur man förklarar densitet och vilka enheter som gäller för densitet.
Hur kan man bevisa vilken aggregationsform av vatten som har högst densitet?
Är det vatten i gasform (vattenånga), fast form (snö och is) eller flytande form (rinnande vatten)?
Alla följer spänt laborationen framme vid katedern. 
Jafiet är laborationsassistent idag och har hämtat is och snö ur NO:ns läskiga frys.
Han har tre bägare framför sig. Den första till vänster är vatten som kokar på en värmeplatta. Flytande vatten omvandlas till gas, vattenånga. I mittersta bägaren är det snö och is, vatten i fast form. Den längst till höger har bara flytande vatten.
Vi är redan nu överens om att vattenånga har lägst densitet av de tre formerna gas, fast och flytande.
Vattenmolekylerna ligger glesast i gasform.
Densitet berättar hur tätt molekylerna sitter.
Men vi är inte överens om det är flytande eller fast form som har högst densitet.
Hur ska vi testa densiteten?
Jo, Jafiet häller över isen i bägaren med flytande vatten.
Hypotes: Om isen flyter på vattnet har vattnet högst densitet. Om isen lägger sig på botten av bägaren med vatten har is högst densitet.
Resultatet blev... is flyter på vatten. Alltså har flytande vatten högst densitet, vattenmolekylerna sitter tätast.
På samma sätt kan man avgöra andra ämnens densitet som man ska jämföra med varandra.
Andrzeij föreslår en ytterligare metod nämligen att väga ämnet och mäta upp volymen. Därefter kan man räkna ut densiteten genom att dela massa med volym (division). Helt rätt!
Enheterna som gäller för densitet är: g/cm3 kg/dm3
Imorgon gör vi klart Materia-avsnittet
Imorgon måndag är det dags för det som var svårast i Materia-avsnittet:
Förklara densitet, nämna någon enhet för densitet och Arkimedes princip.
Kanske var det någon mer fråga du behövde visa att du kan, till exempel förklara vad ledare och isolator är.
En ny chans imorgon.
Lycka till! önskar Mervi
Laboration med en lerklump
Ovetandes tar eleverna ganska snart hjälp av Arkimedes princip. De formar klumpen så att den tränger undan mer vatten.
Testa du med!
Vilket tränger undan mest vatten? En klotformad lerklump eller en uttryckt, båtformad lerklump.
Arkimedes princip säger att vattnets lyftkraft motsvarar den undanträngda vattnets volym. Som en elev sa, ju större yta mot vattnet desto mer lyftkraft.
Arbetsplan för fysikavsnittet MATERIA i sjuan
Vi kommer att göra laborationer och ha genomgångar som hör ihop med kapitlet om materia i fysikboken på sidorna 6 – 25 under veckorna 34-39.
På nedanstående länk kan du ladda ner mp3-filer gratis med inläst text så att du både kan lyssna och läsa samtidigt.
http://www.nok.se/nok/laromedel/Hogermenyer-laromedel/p/Puls/-PULS-Fysik-6-9-/Puls-Grundbocker-i-mp3-format/
Provet är måndagen den 27 september.
Målen för dig är att du ska kunna:
1. laborera enligt instruktioner
2. skriva labbrapport
3. sortera olika ämnen i olika grupper utifrån ämnenas olika egenskaper
4. särskilja metaller/ickemetaller, fast/flytande/gas, brännbart/icke brännbart och ledare/isolator
5. säga några ämnen som ”passar med vatten” – homofila
6. säga några ämnen som ”inte passar med vatten” – homofoba
7. förklara vad ytspänning är och ge något exempel på det
8. förklara vad materia är
9. förklara vad volym är, säga några enheter och mäta upp volym
10. förklara vad massa är, säga några enheter och mäta upp massa
11. berätta om Arkimedes
12. Arkimedes princip
13. enheten för densitet
Mycket plugg är det!!! Ta dig igenom varje mål. Träna så att du kan skriva ner varje förklaring utan hjälp.
Lycka till! Mervi
