Fredriksdal klass 7D2

Diskussioner i par.

Gemensamt på tavlan.

Praktiska exempel på fenomenet kraft.

Från Gustaf:

Hej Mervi, Tyvärr så har jag inte kemiboken närvarande Så jag kan inte skriva NO läxan enligt ” Listan ”. Men om kemi hemma ska jag försöka berätta om ändå. Nere i förrådet har vi farliga ämnen som T-röd, myggspray och rengöringsmedel ( Mr. Muscle ). Här på mellanvånigen har vi tex. Diskmedel, toalett rengöring och tvål. På översta våningen har vi tex. Schampo, tvål, hårspray, wax, deodorant och gelé. Nu kommer andra läxan som när man ska fråga en äldre person jag valde att fråga farmor och hon sade så här: Jag kommer inte riktigt ihåg men vi använde soda och vi kokade tvätten i tvättgrytor.


Med vänlig hälsning från Gustaf Norlin

Bra initiativ att ändå göra läxan utifrån minnet! Att intervjua farmor är en hit! Mycket bra Gustaf!

Vet ni var ni är?

Ja, ja, svarar han. Vi är här!



Kolla, kolla, häng med! Vi är bäst!

Vi är grymma!

Jag är grym!




Grymmast!







Hahaa!



Vi drar!



Den här vägen!



Har ni koll?

Vi, ja naturligtvis!



Men vet du, kära fröken Mervi, utbrister brudarna!



De kära eleverna visade fröken Mervi vägen hem till målet.



Men men vad hände?!

Med en massa bullfika i magen och en massa roligt på vägen dök inte fler kontroller upp.

De var som uppslukade.

Vart ska vi ta vägen?!




Såg ni pilarna som låg utlagda i skogen?

Kanske var det ledtrådar?



Till slut kom det glada kompisgänget välbehållna i mål

efter en underbart rolig dag i orienteringsskogen.

nr 1
Kolla upp vilka kemikalier som finns i ditt hem. Skriv upp på en lista enligt instruktionerna på sid 6 i kemiboken.

nr 2
Intervjua en äldre person om hur man förr tvättade kläder. Uppgiften finns i din kemibok på sid 21.

Bägge uppgifterna kan du göra på dator och skicka in den till mig. Jag kan också lägga ut ditt arbete på bloggen.

Ska bli kul att läsa vad du har funnit!
Mervi

Kolla alltid in skolans egna hemsida för information!

Till exempel om orienteringen på torsdag.

Vi ses i skogen!

Mervi

Fler laborationer behövdes för att alla skulle bli säkra på hur man förklarar densitet och vilka enheter som gäller för densitet. 

Hur kan man bevisa vilken aggregationsform av vatten som har högst densitet?

Är det vatten i gasform (vattenånga), fast form (snö och is) eller flytande form (rinnande vatten)?

Alla följer spänt laborationen framme vid katedern.




Jafiet är laborationsassistent idag och har hämtat is och snö ur NO:ns läskiga frys.



Han har tre bägare framför sig. Den första till vänster är vatten som kokar på en värmeplatta. Flytande vatten omvandlas till gas, vattenånga. I mittersta bägaren är det snö och is, vatten i fast form. Den längst till höger har bara flytande vatten.



Vi är redan nu överens om att vattenånga har lägst densitet av de tre formerna gas, fast och flytande.
Vattenmolekylerna ligger glesast i gasform.

Densitet berättar hur tätt molekylerna sitter.

Men vi är inte överens om det är flytande eller fast form som har högst densitet.

Hur ska vi testa densiteten?

Jo, Jafiet häller över isen i bägaren med flytande vatten.

Hypotes: Om isen flyter på vattnet har vattnet högst densitet. Om isen lägger sig på botten av bägaren med vatten har is högst densitet.




Resultatet blev... is flyter på vatten. Alltså har flytande vatten högst densitet, vattenmolekylerna sitter tätast.



På samma sätt kan man avgöra andra ämnens densitet som man ska jämföra med varandra.

Andrzeij föreslår en ytterligare metod nämligen att väga ämnet och mäta upp volymen. Därefter kan man räkna ut densiteten genom att dela massa med volym (division). Helt rätt!

Enheterna som gäller för densitet är:   g/cm³    kg/dm³ 

Imorgon måndag är det dags för det som var svårast i Materia-avsnittet:

Förklara densitet, nämna någon enhet för densitet och Arkimedes princip.

Kanske var det någon mer fråga du behövde visa att du kan, till exempel förklara vad ledare och isolator är.

En ny chans imorgon.

Lycka till! önskar Mervi