I onsdags gjordes första delen A med inriktning på teori, ett antal frågor som skulle besvaras på enklast vis typ välja rätt svar av fyra alternativ och mer avancerat såsom svar med motiveringar.

I helgen har jag suttit och rättat. Det är fantastisk vilken utveckling som har skett under högstadiets tre år. Ni, elever, kan motivera era svar på ett helt annorlunda sätt än i sjuan. Mer förklaringar och med mer begrepp. Roligt att se er utveckling.

Del A innehöll också en laborationsplanering. Det har varit jättespännande att läsa dessa. Imorgon måndag får första halvan av klassen genomföra del B, själva laborationen, samt utvärdera den. Den andra halvan kommer att göra det på torsdag.

Bra kunskapsutveckling i klassen! Mycket bra!
Hälsningar från en mycket nöjd No-fröken.

Tack till Sara och Klara! Nu finns ett foto som avslöjar magnetfält i ert inlägg om ellära och magnetism.

Tack till Josefin H och Caroline för er Power Point om atom- och kärnfysik!

Alla ni som följer händelseutvecklingen i Japan får en massa bra träning på just atom- och kärnfysiken.

Bra jobbat idag med, hela klassen!

Mervi

Vår provsal är B34.

Provstart är kl. 8.30

Därefter har du 120 min för att svara på de skriftliga teorifrågorna motsvarande det som vi har tränat på.
Sedan är det en paus på 20 min.
Efter pausen har du 30 min för att göra en laborationsplanering. Som hjälp får du se materiel som kan användas för laborationen och det som ska undersökas.



Sov gott!
Ät ordentlig frukost!
Ta med lite fika!
Extra pennor och sudd!
Ha med någon maskot!

och

En positiv kämparanda!

Det kommer att gå bra imorgon!

Mervi

Ida och Sofia demonstrerade ett exempel på värmeutvidgning med kromnickeltråd som värmdes upp av elektrisk ström.

Vad hände med tråden och vikten när strömmen värmde upp tråden? Jo, tråden blev längre för att molekylerna kräver större plats på grund av ökad rörelse. Temperatur är ett mått på molekylers rörelse.

Kolla in fotot på inlägget värmelära och meterologi.

Bra demolab, Ida och Sofia!

Mervi

Stencilhögen jag hade i min hand var väldigt intressant, tydligen. Den drog som en magnet. Eleven höll på att rycka stencilen från mig. Jag fick svara att det inte var till er men egentligen... visst kan ni den.

Det är faktiskt en väldigt bra träningsform.

Teknikåttan är en tävling som har inriktningen teknik och naturvetenskap. Ni ska få länken till deras hemsida. Där finns både frågor och svar från tidigare års tävlingar.

Titta på dom! De har jättebra fysikfrågor bland annat.



http://teknikattan.se/pages/taevlingsfragor.php

Varsågod till er allesammans! Bra träning inför nationella provet på onsdag nästa vecka.

Mervi

Nu finns det fler foton och texter som vi har fyllt på i tidigare inlägg.

Allt eftersom ni blir klara finns repetitionsfrågor till alla fysikavsnitt i TEFY-boken som alla har fått.

Sammanfattning för år 7 och 8 finns på de gula sidorna längst bak. Frågor till sammanfattningen finns på sidan 3. 9:ans kurs finns i sin helhet i samma bok.



Många har redan börjat med repetitionsfrågorna. Mycket bra jobbat!

Ett stort tack till alla ni som har presenterat era fysikavsnitt idag!

Power Point-presentationerna är nu utskickade per mail.

Ha en bra onsdagskväll!
Mervi

Kanske de vanligast förekommande komponenterna i elkretsar:

Friktion i luft och vatten:

Friktion i luften kan du märka av när du cyklar och när det blåser ute blir det motvind.

 

Krafter:

När man ska häfta i ett papper så tar man i med en kraft eller t.ex när man ska dra ut en spik från en väg.

 

Vattenplaning:

När man åker bil och om man har för hög hastighet så lyfts däcken och tappar kontakten med vägbanan, så att bilen kanar på vattenytan.

 

Friktion:

Det är en kraft som alltid verkar i motsatt riktning mot ett föremåls rörelseriktning.

 

Jämnvikt:

Man skiljer mellan tre olika slag av jämnvikt:

 

• stabil
• labil
• obestämd

stor stödyta och låg tyngdpunkt ger stor stabilitet.

Hävstänger: Som hävstång kan man använda exempelvis ett spett eller en planka. Den punkt som hävstången vrider sig kring kallas vridningspunkt.

 

Mekanik:

Det handlar om krafter och rörelser.

 

Kraft:

För att ändra form på ett föremål. Ifall det ska kunna röra på sig eller få fart.

 

Tyngdkraft:

Så vi håller oss kvar jorden det påverkas av dragningskraft.

 

Gravitation:

Gravitation= (dragningskraft) det finns mellan alla föremål.

 

Dynamometer:

Används för att mäta krafter. Det består av en spiralfjäder och en skala som mäts i newton.

 

Tyngdpunkt:

När hela massan är samlad t.ex när man ska rita en pil ska pilen ritas i tyngdpunkten.

 

Foton från demolabben

Vilken tyngd gav mest acceleration?

 

 

De föregående blogginläggen är alla de olika avsnitt som finns i grundskolans fysikkurs.

OBS!!! I nuläget är de fortfarande under bearbetning.

Vi fortsätter jobba den här veckan.

Idag har vi fått se två bra redovisningar. Den ena om materia. Den andra om kraft och mekanik.

Bra jobbat idag!

Mervi

 

Materia är allt som har volym och massa, och som även tar plats och kan vägas.  Massa är detsamma som vikt och det vi oftast säger men inom fysiken kallas det för massa. Materia finns även i olika former som t.ex gasform, vätskor och fasta ämnen.

All materia består utav atomer. Ett grundämne består endast av en slags sort atomer. Ex järn består utav järnatomer.

Ytspänningen beror på sammanhållande krafter mellan molekylerna i en vätska. Det är det som gör att en vätska t.ex vatten drar ihop sig och blir en vattendroppe.
Medans avdunstning menas att vattnet övergår från flytande form till gasform. (vattenånga) som kan ske inom t.ex kokning.

Skjutmått och mikrometer används till för att mäta längder med stor noggrannhet.

Varje ämne har en egenhet, densitet kallas det och anges i antalet kg per kubikdecimeter.
Det som avgör om ett föremål flyter är om vätskan det ligger i väger mer eller mindre än per kubikdecimeter.

 

 

 

De föregående blogginläggen är alla de olika avsnitt som finns i grundskolans fysikkurs.

OBS!!! I nuläget är de fortfarande under bearbetning.

Vi fortsätter nästa vecka.

Bra jobbat så här långt. Mycket bra!
Mervi

Begrepp:

vattentryck

vattentorn

lufttryck

de magdeburska halvkloten

övertryck

undertryck

vakuum

partikel

 

partikelmodellen: allt matrial består av små små delar. Det kan tillexepel vara atomer elle molekyler. sådan smådelar kallas partiklar är inte stilla, utan de rös sig på olika sätt. I ett fast ämne har de bestämda platser, där de sitter och viberar. I vätskor och gaser far de omkring och krockar med varandra. De  krockar också med partiklar i fasta ämnen som vätskan eller gaser kommer åt. Partiklarnas rörekse ger oss ett sätt att beskriva värme.

 

kodioxid: Luften består av olika gaser. En av dom är koldioxid. Den är särskilt  viktigt för växhuseffekten.

Ju mer koldioxid det är i luften, desto effektivare blir växthuset.

kolsyra: i en drick bubblar när man öppnar flaskan. Bubblorna innehåller en gas som är koldioxid.

Men innan man öppnar se man inga bubblor.

 

De magdeburgska halvkloten

Två ihåliga halvklot av plåt sattes ihop och tömdes på luft och gick sedan inte att dra isär på grund av lufttrycket.

Övertryck, undertryck och vakuum

Övertryck
Ballong, cykelhjul eller sprayflaskor är exempel på övertryck. Trycket inuti är högre än omgivningen.

Undertryck
Är då lufttrycket är mindre i någon behållare än omgivningen. Det resulterar att luftrycket håller ihop behållaren. Det magdeburgska halvklotet är ett exempel.

Vakuum
En del matvaror packas i paket som man suger ut all luft ur. Det kallas vakuumförpackning. Ordet vakuum betyder tomrum. T ex kaffe och öst brukar vakuumförpackas.

 

 

Varför är det så svårt att trycka ned en badboll i vattnet?

Densiteten i vattnet är större än densiteten i luften inuti badbollen.

Vad är egentligen lufttryck?

Det är hur mycket luften väger på en viss yta. Luften består av syre (20 %) och kväve (80 %). Ju mer luft, desto tyngre blir trycket mot jordytan. Vi har alltså ett högtryck. Om luften stiger som när solen värmer, så får vi ett lågtryck.

I snitt är lufttrycket på jordklotet 1013 hPa.

LABORATION: Ditt fotavtryck

Material:
Rutat papper 
Penna

Allt som väger har ett tryck mot jorden. Ta nu reda på hur stort ditt tryck är mot jorden.

Gör så här.
Ta ett papper som är rutat. Rutorna ska vara kvadratcentimeter stora.

Rita av ytterkonturerna av din sko på det.

Räkna sedan hur många rutor din skosula är.
Du räknar sedan ut hur stor yta dina båda fötter har.

Skriv ned hur mycket du väger. (din massa)
Ta och multiplicera (gånger) vad du väger med 10. 
Detta är din tyngd. (mäts i Newton) alltså den kraft som du påverkar jorden med.

Räkna ut hur stort ditt tryck är mot golvet:
0,883

Sätt foten på papperet.

Rita av!

Uppskatta arean och räkna därefter ut ditt tryck mot golvet. När du står på bägge fötterna.

 

Du som önskar att få gruppens Power Point-presentation som Bebergh har gjort får meddela sin mailadress så skickar jag den till dig.

Värmelära

 

Värmeutvigning.

Isens sprängverkan.

Absoluta nollpunkten.

Termometer skalor.

(Fahrenheitskalan,Celsiusskalan,Kelvinskalan)

Värme.

Smältning och Stelning.

Värmeöverföring. (Värme kan spridas genom ledning, strömning,strålning)

Meterlogi

Väderprognoser.

Normalt lufttryck.

Moln.

Fronter.

Nederbörd.

Luftfuktighet.

/ Sofia&Ida's begrepp! 9c2!

Begrepp:

Positiv laddning: Något som är positivt laddat, alltså +.

Negativ laddning: Något som är negativt laddat, alltså -.

Elektriska ledare: Material som leder ström, ex järn och koppar.

Isolatorer: Material som inte leder ström. Ex glas, plast, porslin och gummi!

Elektron: En partikel som är negativt laddad.

Proton: En partikel som är positivt laddad.

Magnetfält: Man kan säga att ett magnetfält är som ”osynliga vågor” runt en magnet.
Magnetfältet gör så att magneten kan dra åt sig ett annat magnetiskt föremål.

 

Norrsken: Solen släpper ut elektroner som fastnar i jordens magnetfält, elektronerna dras till polerna.
Om man tänker sig nord- och sydpolen som plus- och minuspoler på en magnet så förstår man lättare.
Det vi ser när vi ser ett norrsken är egentligen ett regn av elektroner.

Permanenta magneter: En magnet som alltid är magnetisk och som drar åt sig andra magnetiska föremål.

Tillfälliga magneter: Järnspikar är ett exempel på en tillfällig magnet.
Dem är bara magnetiska om det finns ett annat manetiskt föremål i närheten.

Elektromagneter: Elektromagneter upptäckte Örstedt när han försökte koppla ihop en lampa och ett batteri med en koppartråd och såg att en kompass låg i närheten.
Han märkte att när han satte på strömmen så ändrade kompassnålen riktning och då förstod han att elektricitet och magnetism påverkade varandra!

Vi har delat upp fysiken i olika avsnitt.

1. Materia                                          Rebecka Ramqvist och Per Wiktorsson

2. Krafter och mekanik                       Brita-Kajsa Egonsson och Jesper Olausson

3. Astronomi                                      Emilia Elofsson och Frida Gustavsson

4. Tid och rördelse                              Josefin Ottersten och William Ahlstedt

5. Ellära och elektronik                       Moa Joram och Nils Wiktorsson

6. Elektricitet och magnetism               Sara Rohdin och Klara Göransson

7. Tryck                                             Emelie Hallberg, Bebergh Khan och Tobias

8. Arbete, energi och effekt                 Jesper Ekelund och Emelie Åberg

9. Värmelära och meterologi               Ida Nilsson och Sofia Söderström Wetterholm

10. Akustik och Optik                          Malin Rådemar och Frans Stålfeldt

11. Atom- och kärnfysik                      Caroline Svanfeldt Verlemyr och Josefin Hjelmqvist

Det finns bara ett endaste nationellt prov som är fritt att hämta på nätet och det är 2009 års. Förra årets är det väldigt lång sekretess på.

Varsågoda! Här nedan finns länkarna till Umeå universitet som ansvarar för nationella proven i de olika NO-ämnena biologi, fysik och kemi.




Vi på Fredriksdalskolan är tilldelade av skolverket att göra fysikprovet i år. Passa på att träna. Alla ni i klass 9C2 har fått ut provet i pappersformat samt att vi redan både har gjort provet och gått igenom provet. Facit finns uppsatt på väggen vid No-salarna B31 och B34 ifall att du vill kolla upp några förklaringar mer i detalj.

Provfrågorna finns på länken nedan:
http://www8.umu.se/edmeas/np/information/Ap9Fyvt09.pdf

Facit finns på länken nedan:
http://www8.umu.se/edmeas/np/information/Ap9FyBedvt09.pdf




Om du undrar hur jag kunde hitta det här så är det bara att länka sig vidare via skolverkets hemsida.

Att träna på olika vis med målmedvetenhet ger framgång!
Varsågod!
Mervi